Svensk ordbok 2009, webbversion

mäta u´t verb mätte mätt, pres. mäter mät·er●äv. fast sammansättn., seutmäta 2 bestämma särsk. jur.jur.mäta ut ett straffmäta ut ngtsedan 1541Subst.:vbid1-887946utmätande, utmätning